Öppet alla vardagar under jul & nyår

Full fart i inspelningsstudion?

Ja, vi på Widevox håller öppet varenda arbetsdag.

Ring oss på kontorstid på 0220-77 21 00 eller maila på info@widevox.com för att få så snabbt svar som möjligt.

Du vet väl att vi haft tomtefar i studion? Klicka här och lyssna på vår julhälsning från tomten.

Att vara speaker – ingen konst?

 

 

Varför ska man lägga pengar på att låta en speaker komma in och förmedla DITT budskap till er reklam eller informationsfilm? Räcker det inte med att Annika i receptionen gör det?

För det första, grundidén med ditt projekt är att förmedla information.  Att få mottagarna att ta till sig det du säger, förstå och agera på ett visst sätt. Men att lyckas med att läsa ett manus in i en mikrofon är tydligen inte så enkelt som man kan tro. Ta bara denna statistik:

När en professionell speaker läser, når 85 % av budskapet fram till lyssnaren, medan endast 43 % eller lägre om en amatör läser.  Dvs har du fel person bakom mikrofonen når inte ens hälften av orden fram. Jämför gärna med att kapa vartannat ord i en text…

Orden du använder utgör endast 7 % av effekten av det du kommunicerar, medan 38 % kommer från HUR du läser och låter. Det gäller alltså att bemästra tekniken i HUR man talar. Detta har blivit ett viktigt knep för skådespelare, politiker, journalister, chefer och andra som ofta försöker förmedla budskap till en publik på ett trovärdigt sätt. Att lyckas som speaker handlar inte som de flesta tror, att man måste födas med en ”million dollar voice” utan att istället nyttja den röst man har på ett smartare sätt, låta självsäker, trygg och klok. Gemene man talar generellt sett alldeles för fort, betonar fel ord eller mumlar.

Om man vill lyckas som speaker, måste man enligt gurun Steve Hudson lära sig ”PSR” – Professional Sight Reading. Det finns tre gyllene regler i PSR. För det första ska du gå ner i ton i slutet av meningarna, såvida det inte är  en fråga. Detta förmedlar auktoritet och självsäkerhet i vad du säger. För det andra, behöver du pausa någon sekund i slutet av varje mening innan du ger ny energi till nästa. En oerhört viktig del i PSR är också ”mentala kommatecken” i texten du läser. Det betyder att du ska pausa ofta, betydligt oftare än du tror för att kunna lyfta fram rätt detaljer i budskapet. Du måste också lära dig att läsa och tala saaaaktaaaa. Mycket saktare än vad som känns naturligt. (Vi brukar råda våra kunder att lägga på 30-50 % tid när de själva läst och klockat manuset.) Slutligen, tala mjukt och injicera din röst med entusiasm.

Enligt en studie ”Hormones and Behaviour”, visar att kvinnor föredrar att lyssna på män med djupare röster. En annan forskning visade att män ansåg att kvinnor med de mest attraktiva rösterna, också var de vackraste rent utseendemässigt. Det är dock mer än bara tonen som avgör hur andra uppfattar dig. Än mer viktigt är tempot och betoningar, melodin i ditt språk och dialekt. Att kunna manipulera ditt sätt att prata kan alltså ge dig stora fördelar.

En bra röst kan förhöja och rädda en medioker produktion, men en sämre röst kan förstöra även den mest geniala och påkostade produktionen. Vi kan alltså konstatera att rösten är av enorm betydelse men kostnaden är endast några ynka tusenlappar, dvs en bråkdel av den totala kampanjkostnaden! Undrar du fortfarande om det är värt att anlita en duktig speaker?

Summering. Anlita ett proffs, någon som kan förmedla ert budskap med rätt känsla och övertygelse oavsett om det handlar om reklam i radio/TV, produktlanseringar på internet, E-learning eller er telefonväxel. Lyssna runt på Online Voices och leta efter just er favorit, här finns proffsen ni behöver, oavsett språk!

Dubbningskurs i Göteborg

Hur gestaltar man en tecknad eller animerad figur? …med hjälp av sin röst?

Hur får man munrörelserna att stämma, alltså det som kallas synk?

Och hur håller man koll på manus, film och tidsangivelser på skärmen – samtidigt?

I början av november genomförde vi en veckolång dubbningskurs på Widevox i Göteborg.

Det var andra kursen av 3, i ett samarbete med Kulturkraft Väst.

Deltagarna var skådespelare, med mer eller mindre erfarenhet av röstinspelningar.

Alla var mycket nöjda, flera av dem har fått dubbningsjobb efteråt.

 

En av de medverkande var Lars Edström, känd dubbningsröst som gjort exempelvis ugglan i Fablernas Värld och professor Kalkyl i Tintin.

Mari-Anne Barrefelt, dubbningsproducent, är också med första dagen av varje kurs och förklarar vilka svårigheter man kan stöta på när man översätter manus, med tanke på att rösten ska synkas.

Vi ser redan fram emot nästa kurs, i januari.

Claes Funke och Michaela Lindström från Widevox flankerar dubbningsprofilen Lars Edström

Kursdeltagare från kurs 1 i september

Lystring! Är du projektledaren vi söker till vårt Göteborgskontor?

På Widevox Productions jobbar vi med alla former av ljudproduktion.
Nu satsar vi vidare och söker ytterligare en projektledare till vårt kontor/studio i Göteborg. Utbildning/erfarenhet inom ljud är meriterande, men det viktigaste är hur du är som person.

Är du
…noggrann, verbalt skicklig och kundorienterad?
…stresstålig och van att leda projekt?
…duktig på språk, framför allt svenska och engelska i tal och skrift? (tyska eller spanska är ett stort plus!)

Har du
…goda kunskaper om reklam och media?
…ett driv och sinne för affärer?
…förmågan att skapa och vårda goda kundrelationer?

Det är en fördel om du redan har många kontakter inom reklambyråvärlden.


Ljud växer. Vill du växa med oss?
Behovet av ljud och röster växer hela tiden, över hela världen.
Vi erbjuder dig ett intressant och utmanande arbete på ett spännande bolag med god struktur och smarta verktyg, som vi ständigt utvecklar. Som projektledare arbetar du med planering och genomförande av projekt inom ljudproduktion. Det innebär daglig kontakt med kunder och leverantörer, såväl inom som utanför Sverige.


I Göteborg finns vi på Stigbergsliden 5 b.
Skicka din ansökan till: jobb@widevox.com.

Sista ansökningsdag är den 18:e november.

Hur blev engelskan världens mest använda språk?

Engelska är idag det språk som används mest i internationella sammanhang och är därmed världens ledande språk.

Illustrerad Vetenskap (aug 2011) beskriver hur det gick till.

Främsta skälet är att England tidigare var världens ledande kolonialmakt.

År 1600 fanns det bara cirka 7 miljoner engelsktalande personer.

Spridningen var liten, utövarna bodde i England och sydöstra Skottland.

Sen gick det undan. I takt med att det engelska imperiet växte under kommande århundraden nådde språket ut till kolonier i alla delar av världen.

Och där fick det status av officiellt språk, och användes inom handel, undervisning och förvaltning.

När Imperiet i början av 1920-talet var som störst bredde det ut sig över en fjärdedel av jordens yta.

Och även när engelskan förlorade sin officiella status ökade användningen kraftigt.

Särskilt en av de forna brittiska kolonierna har bidragit till språkets framgång under 1900-talet, nämligen USA.

Inte minst kulturellt har landet i väster stigit fram som en stormakt.

Den amerikanska film-, TV- och musikindustrins betydelse för engelskans spridning kan knappast överskattas.

Hur många har inte lärt sig sina första stapplande engelska ord från filmrepliker som

”Play it again, Sam”, ”I´m gonna make him an offer he can´t refuse”, “Talking to me?!” “Go ahead, make my day”, “E.T. phone home” och ”May the Force be with you”?

Engelskan må vara mest spritt, men är inte störst (det är mandarin).

Ca 365 miljoner människor har idag engelska som modersmål, även om långt fler behärskar det.

Källa:  Illustrerad vetenskap

…och vad är internationell engelska?

När vi utvecklar vår röstsajt Online Voices ställs vi ibland inför kluriga önskemål.

Ibland efterfrågar kunder inläsningar på en engelska som ”inte är för brittisk och inte för amerikansk”.

Geografiskt hamnar man då någonstans mitt i Atlanten – och där bor inga människor.

Kulturellt hamnar man i den skolade och slipade engelska som talades i filmer från 1940- och 50-talet – tänk Cary Grant – och så pratar ingen idag.

Det man då får göra är att prova sig fram; att föreslå så neutrala röster som möjligt som talar brittisk engelska och amerikansk engelska.

När kunden sedan valt röst får man vid inspelningen försöka tona ner accenten ytterligare.

En rolig utmaning – men visst skulle det vara skönt om det fanns några ”mid-Atlantic mermaids” – sjöjungfrur från mellersta Atlanten – och gärna några manliga motsvarigheter!

7 miljarder människor på jorden – men hur många språk finns det?

Den 31:e oktober 2011 blev vi, enligt FN, ofattbara 7 000 000 000 människor på jorden.

I teorin kan varje ny världsmedborgare lära sig tusentals olika språk – men ”väljer” alltid att lära sig det språk omgivningen talar, det vi kallar modersmål J.

Och tur är väl det, språkkartan är tillräckligt mångfacetterad ändå.

Vissa länder, som Sydafrika, har över 10 officiella språk.

Andra, som Sverige, är mer homogena  – men här finns ändå 5 erkända minoritetsspråk.

Vi som jobbar med inspelningar av utländska röster tycker förstås att det här med språk är väldigt spännande.

På vår röstsajt www.onlinevoices.com finns drygt 50 språk representerade, plus brytningar och dialekter, och antalet växer hela tiden.

Här hittar man många av de största och mest spridda språken – men ändå bara en bråkdel av alla som finns.

Antalet språk i världen varierar från 3000 till 8000, beroende på hur man räknar.

Ibland kan man inte säga vad som är ett eget språk och vad som är en dialekt.

Och språkgränserna dras inte enbart efter ordförråd och grammatik, indelningarna har även geografiska, politiska och religiösa orsaker.

Det finns en lista över världens språk (Ethnologue, Grimes 1996) som omfattar drygt 6500 levande språk.

Hälften av dem talas av färre än 10.000 människor, 28 % av färre än 1000 människor.

Några är i stort sett utdöda, som Ayapaneco, som bara pratas av två (!) utövare i en by i Mexico.

De tre största språken (räknat i miljoner personer som har språket som modersmål) är mandarin, spanska och engelska.

Mandarin talas av 935 miljoner, huvudsakligen i Kina, spanska av 387 miljoner och engelska av 365 miljoner.

På 10-i-topp-listan finns tre språk som mestadels talas i Indien: hindi, bengali och panjabi.

Ett faktum som blir extra intressant om man jämför med de demografiska modeller som finns över den fortsatta befolkningsökningen.

Tillväxten kommer främst att ske i Asien och Afrika, tror experterna.

År 2050 kommer vi att vara 9 miljarder människor på jorden.

Asien och Afrika har då fått ytterligare en miljard invånare medan övriga delar av världen har i stort sett samma folkmängd som idag.

Det betyder att om 40 år talas de flesta av världens största språk i Asien: mandarin, hindi, bengali, panjabi, javanesiska, wu, malajiska/indonesiska…

Däremot kommer japanska, som idag ligger på 9:e plats, att dala på listan.

Utvecklingen går alltså mot färre språk, som talas av allt fler.

Samtidigt växer det globala behovet av att förstå och kommunicera med andra människor och marknader.

Vem vet? 2050 kanske Online Voices innehåller de flesta av jordens kända språk och dialekter?